Halv sju kom Alfred in till oss, kröp ner under täcket och somnade om bums, Olle åt en slurk välling och sen somna han också, likaså jag. Vid åtta vaknade vi nästa gång, jag hade kunnat sova hela dagen! Undrar om det är det här gråvädret som gör att man blir så trött och seg?!
Vi gick i alla fall upp och åt frukost. Så packade jag lunch och ombyten och vi skulle ta oss en promenad till kyrkis.. På väg ner för vår gård halkar jag och faller pladask, tappar taget om vagnen som far iväg och tippar i kull. Springer efter som en tok och får upp vagnen med två pojkar i. Det gick bra!! Alfred sa inte ett knyst, men Olle vart ledsen. Han höll ju på att somna och vilket himla uppvaknade?!!! Inga skador förutom att jag rev hål på byxan och skrapade knät så blodet rann..
Upp på gården igen, in och fram med förstahjälpen lådan som Mattias inhandlat. Leta som en galning efter ett plåster bland alla förpackningar som ser likadana ut, samtidigt som Alfred sitter i vagnen och ropar -Mamma, mamma mamma.... Svetten lackar....
Kommer ut på trappen med plåster i ena handen och nya byxor i andra. Alfred får syn på mitt knä och säger, -Har du ont mamma? Lilla goa unge! Nej inte gjorde det ont :)
På med plåster och nya byxor sen var vi på G igen, denna gång utan vurpor. :P
Efter kyrkis tog vi en långpromenad, så lång att både Olle och Alfred somnade. Vilket också var meningen.
Hemma igen har det kokats ärtsoppa, dagen till ära.
Det var denna dagen det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar