Det började väl med att vi den 18 februari fick träffa den som i min mage varit inneboende, två veckor innan beräknat förlossningsdatum! En liten lillebror, en liten Malte såg dagens ljus en tidig morgon..
Vi hann knappt komma hem från BB och vara hemma alls... Vi kom hem en onsdag... på fredagen åkte vi till Mora för att kolla Billerubin (gulhet) så gjorde vi en tur till Falun med samma ärende på söndagen och så en till tur till Mora på måndagen och då ÄNTLIGEN hade det vänt och börjat sjunka. Men redan på fredagen samma vecka for jag in till akuten i Falun med lilla Malte som var så sjuk så sjuk... RS-virus..... Vi låg inne i två veckor. Han fick ligga i C-pap, sondmatas eftersom han inte órkade äta själv och till en början fick han extra vätskedropp. Det var slangar och sladdar över hela vårna lilla lilla Malte.... :(Det var två hemskt jobbiga veckor på alla sätt och vis! och jag kan inte tänka tillbaka på det utan att få tårar i ögonen... Malte hade ett väldigt långdraget, segt RS virus... De gjorde tom en lungröntgen på honom för att undersöka om han hade några andra infektioner, vilket han inte hade. Så en dag fick han någon slags antibiotika, kommer ej ihåg vad det hette, och efter det så vände det!
Den morgonen när läkarna gick rond (det kom in 5 läkare vissa studerande och 2 sköterskor) och doktorn sa att vi skulle få åka hem, bli utskriva är en av de bästa stunder i mitt liv! Vilken lättnad!! För vissa dagar kändes det som att vi aldrig skulle komma hem igen..
Saknade Alfred Olle och Mattias något oerhört!!
Men lilla Malte fick komma hem och jag med...
kvällen vi kom till akuten
i c-papen
dagen vi fick åka hem!!
Olle har fyllt 1år också!!!
våra tre hjärtan!!
Vi har nu äntligen fått komma in i livet som 3barns föräldrar... Försöker hitta rutiner och få till en vardag som fungerar. Och det är väl först nu som det börjar kännas riktigt riktigt bra!
Första gången Malte blev förkyld efter Faluvistelsen höll jag på gå upp i limmningen, och fick lov att kolla hela tiden så att han andades. Super nojjig och livrädd hela tiden!
Men ringde BVC och fick en läkartid hos en jättebra doktor som stillade min oro. Och sen det besöket har jag blivit så mycket lugnare!
Nu har jag börjat kunna njuta! Även om 3-4års trots och 1års trots inte alltid är så njutbart så är det underbart med barn!!
Stort TACK till all personal på avd 34 i Falun! Ni är GULD! Tack också till Lisbeth på BVC som tar mig på allvar!
Nu slutar jag för idag! Är redan uppe på övertid!
God natt!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar